
Färskfoder har de senaste åren blivit allt mer populärt bland hundägare. Samtidigt sprids många påståenden – både positiva och skeptiska – om vad färskfoder egentligen innebär.
Som veterinärer vet vi att flera av dessa påståenden bygger på missförstånd eller föråldrad information.
Här reder vi ut några av de vanligaste myterna om färskfoder och vad vetenskapen faktiskt säger.
Myt 1: “Färskfoder är inte fullvärdigt”
Detta är en av de mest seglivade missuppfattningarna. Ett korrekt sammansatt färskfoder kan vara lika fullvärdigt som ett torrfoder. Det handlar om balansen mellan kött, organ, fett, och de näringsämnen som ingår i dessa – inte om att servera endast rått kött rakt upp och ner.
🧠 Forskningen visar: Hundar som äter balanserat färskfoder ofta har likvärdiga eller bättre näringsvärden än de som äter torrfoder, särskilt när det gäller aminosyror och fettsyror.
Myt 2: “Rått foder är farligt på grund av bakterier”
Precis som med all annan mat och foder handlar säkerheten främst om hur man hanterar den. Hundens magsyra är betydligt surare än människans, vilket hjälper till att oskadliggöra många bakterier.
Det viktiga är att tina rätt, förvara kallt och servera färskt – precis som man gör med råvaror i köket.
Så länge man följer grundläggande hygien – tinar, förvarar och serverar på rätt sätt – är risken minimal. Studier visar dessutom att bakterier i färskfoder inte automatiskt innebär sjukdomsrisk vare sig för hund eller människa.
Myt 3: “Hundar behöver kolhydrater för energi”
Hundar kan använda kolhydrater som energikälla, men de behöver dem inte för att överleva eller må bra. Deras ämnesomsättning är anpassad för att främst utnyttja energi från fett och protein – precis som vilda hunddjur gör.
Kolhydrater kan vara praktiska i vissa foder, men de behövs inte för att täcka ett fysiologiskt behov.
🥩 Forskningen är tydlig: Hundar klarar sig utmärkt på en kost med lågt kolhydratinnehåll, förutsatt att energin kommer från högkvalitativa animaliska källor.
Myt 4: “Det blir för dyrt att ge färskfoder”
Vid första anblick kan färskfoder verka dyrare, men jämför man näringsmässig kvalitet per portion är skillnaden ofta mindre än man tror. Färskfoder har dessutom högre biologiskt värde, vilket innebär att hunden ofta behöver äta en något mindre mängd.
Dessutom äter många hundar något mindre mängd färskfoder än torrfoder, eftersom det har högre biologiskt värde och bättre mättnad.
⚖️ Tänk så här: Bättre upptag betyder mer näring i varje tugga – och kan på sikt bidra till friskare hundar och färre veterinärbesök.
Myt 5: “Det finns ingen forskning på färskfoder”
Det stämmer inte längre. Under det senaste decenniet har flera oberoende studier undersökt färskfoder ur olika perspektiv – näringsvärde, matsmältning, tarmflora och tandhälsa.
Resultaten visar konsekvent att färskfoder ger:
-
hög smältbarhet,
-
stabil tarmflora,
-
lägre mängd avföring,
-
och ofta friskare tandkött tack vare naturlig bakteriebalans.
📚 Exempel: En känd studie från University of Helsinki (DogRisk) fann dessutom att hundar som fått färskfoder som bas i kosten hade lägre förekomst av vissa mag- och hudproblem.
Kortfattat 🐾
|
Myt |
Fakta |
|
“Färskfoder är inte fullvärdigt” |
Balanserade recept innehåller alla nödvändiga näringsämnen |
|
“Rått foder är farligt” |
Rätt hantering och hygien gör färskfoder säkert |
|
“Hundar behöver kolhydrater” |
Hundar får energi från fett och protein |
|
“Det är för dyrt” |
Högre näringsupptag = ofta mindre mängd behövs |
|
“Det finns ingen forskning” |
Det finns idag flera publicerade studier med positiva resultat |
Slutsats
Färskfoder är ingen trend, utan ett naturligt sätt att mata hundar på. Vetenskapen stödjer idag att rätt sammansatt färskfoder är både näringsrikt och säkert. För oss handlar det inte om att välja sida i “torrfoder vs färskfoder”-debatten – utan om att ge hunden mat som kroppen faktiskt är byggd för att äta.